close
我所認識的中國民間信仰
Påbyggnadskurs i Kinesiska
Idéhistoria
§Den kinesiska folktron
Kineserna är ett mycket tolerant folk, och den kinesiska kulturen har en stor kapacitet att ta emot olika ämnen från andra kulturer. Sådan karaktär visas oerhört klart i den kinesiska folktron.
Den kinesiska folktron är på grund av det primitiva ”tro på alla andar” (泛靈信仰), och sen blandades det med Konfucianismen, buddismen och daoismen (儒、釋、道) och blev en blandad religion.
I den kinesiska folktron tror det kinesiska folket på både daoismens gudar och buddismens buddor, som är likadana för de flesta kineser. Man går i både buddistiska tempel och daoistiska tempel. I en del tempel kan man hitta både daoismens gudar och buddismens buddor på samma ställe. Det finns också Konfucius tempel.
Folktrons högtidliga handlingar är också ofta blandad med olika religioner. Exempelvis tycker kineser att begravningsceremoni skall vara gravallvarlig och familjen skall sörja den döda länge, vilket tillhör Konfucianismens tanke. Under ceremonin finns det daoistiska präster som leder jordfästningen och buddistiska munkar som sonar den döda människans synder.
Egentligen kan kineser acceptera alla religioner som passar det kinesiska samhällets struktur och värderingar. Många kineser tror på allting som visar mystisk kraft, och det kan vara ett 1000-år gammalt träd eller en trogen hund. När man reser till Japan eller Thailand och passerar ett tempel, brukar man gå in och be till någon budda eller gud där. En del buddistiska/daoistiska kineser tänder ett ljus och ber till Jesus också när de besöker en kyrka i Europa.
För flera år sen såg jag en film som handlade om kärlek mellan en taiwanesisk kille och en italien tjej. Tjejen gifte sig med killen och flyttade till Taiwan. Det var förstås inte lätt för henne att anpassa sig till ett nytt liv i Taiwan. Jag kommer ihåg en scen i slutet på filmen, som visade att flickan accepterats av familjen. När den taiwanesiska familjen bad till de buddistiska eller daoistiska gudar som stod på altaret hemma, bad flickan till Jungfru Maria som stod bredvid de kinesiska gudarna. Alla på bion tyckte att det var roligt och skrattade. Nu tycker jag också att det var otroligt fint att en traditionell kinesisk familj kunde acceptera en för dem främmande religion. Om kristna och muslimer kunde vara så storsinta som de kinesiska buddister/daoister, skulle religionskrig troligen aldrig förekomma.
§Buddismen
Buddismen är en av de tre största religionerna i världen. Buddismen började med Siddhartha Gautama (Buddha var en titel som betyder "den vaknade") i Indien för 2500 år sedan. Under kejsaren Ashokas tiden (273 f.kr – 232 f.kr) blev buddismen Indiens nationalreligion och bredde ut sig så småningom utanför Indien. När buddismen kom till Kina, påverkade buddismen och den kinesiska traditionella kulturen varandra. Buddismen absorberades av den kinesiska kulturen, och sen blev buddismen en viktig del av den kinesiska feodalkulturen.
◎Processen som Buddismen fördes till Kina
Det är inte säkert när buddismen kom till Kina. Numera tror de flesta experter att buddismen för fösta gången kom till Kina via Sidenvägen för ungefär 2000 år sen, i slutet av Xi Han dynastin eller i början av Dong Han dynastin. Det står i Sanguozhi 《三國志‧魏志‧東夷傳》注引 att ett sändebud från Da Yuezhi (大月氏, ett land i den västra regionen) dikterade en buddistisk skrift Futujing (浮屠經) för Jing Lu (景盧) år 2 f.kr (昔漢哀帝元壽元年，博士弟子景盧受大月氏使臣伊存口授《浮屠經》). Enligt Houhanshu 《後漢書‧西域傳》 år 64 (東漢永平七年) skickade Han Mingdi (漢明帝) sändebud till Xiyu (西域, den västra regionen) för att söka Buddas lära, och sändebuden tog två munkar och många buddistiska skrifter och tavlor från Da Yuezhi (大月氏) med sig tillbaka. Sen byggde Han Mingdi det första buddistiska templet, Vit Häst Tempel (白馬寺), i Kina.
När buddismen kom till Kina, trodde en del av kejsarfamiljen och adelsmän på den nya religionen på en gång. Under Dong Han dynastin trodde kejsarna dock på Huangdis och Laozis läror (黃老之學) och metoderna för att bli odödliga (神仙方術), och buddistiska lärorna ansågs också vara som tillbakadragenhet och icke-handling (清靜無為). Så de brukade lägga buddas, Laozis och andra gudars tavlor/statyer tillsammas på ett altare och be till de alla för att få långliv och lycka. På den tiden var buddismen ännu inte utbredd till folket. Buddismen i Kina utvecklades inte förrän Wei-Jin Nan-Bei dynastierna (魏晉南北朝, ungefär 300-500 talen).
◎Buddismens utveckling under Wei-Jin Nan-Bei dynastierna
Under Jin dynastins kom flera eminenta munkar bl a Fotu cheng (佛圖澄) och Kumārajīva (鳩摩羅什) från Xiyu till Kina. De höll föreläsningar, översatte buddistiska skrifter, utvecklade Buddas läror och fick förtroenden av kejsarna. Det uppstod också många framstående kinesiska munkar, t ex Daoan (道安), Huiyuan (慧遠), Faxian (法顯) med flera. Daoan var en av de första kinesiska munkarna som var hängivna buddismens utbredning. Han byggde Sangha-system (僧伽) och förenade kinesiska munkars familjenamn (alla munkar tog bort sina familjenamn och hade Shi 釋 som gemensamt familjnamn). Daoan och Huiyuan fostrade många duktiga munkar som så småningom kom att utbreda buddismen till hela Kina. Faxian åkte till Indien och tog massor buddistiska skrifter med sig tillbaka till Kina för att komplettera buddistiska läror i Kina. Dessutom blev hans fantastiska reseanteckningar oförgängliga.
Under Nan-Bei dynastierna blev buddismen ännu mer blomstrande. Då trodde de flesta kejsare på buddismen. År 520 (南朝梁武帝) kom Damo (達摩) till Kina och hade stirrat på en vägg och inte sagt någonting (meditation) i Shaolin Tempel (少林寺) i nio år och fick titeln Vägg-stirrande Brahman (壁觀婆羅門). Han var grundläggare av Chan (禪宗). Under Bei dynastin började man hugga de berömda grottorna (大同雲崗石窟、敦煌莫高窟、洛陽龍門石窟) där det fortfarande finns många otroligt vackra buddistiska målningar och statyer som tillhör de ädlaste av klassisk kinesisk konst.
◎Åtta sekter
Under Sui-Tang dynastierna (År 581 - 907) var buddismen mycket välmående. Under tiden i samband med att nya buddistiska tankar och teorier utvecklades, uppkom flera buddistiska sekter den ena efter den andra. Det finns åtta sekter (大乘八宗) som är de viktigaste. De är Chan (禪宗meditative or intuitional sect), Jingtu (淨土宗Pure-land or Sukhāvatī sect), Lv (律宗Vinaya or Discipline sect), Mi (密宗The esoteric, mantra, Shingon, or 'True word' sect, i e 真言宗), Tiantai (天台宗, i e 法華宗 Lotus, "Law-flower"), Huayan (華嚴宗Avata-saka sect), Yoga (瑜伽宗The Yogacara, Vijñānavāda, Tantric, or esoteric sect, i e 法相宗, 唯識宗), Sanlun (三論宗The three śāstra sect, i e 法性宗).
◎Påverkan
Språk
Sanskritsfonetik påverkade kinesiska fonologi mycket, när buddistiska skrifter fördes till Kina. Tack vare detta uppfanns fyra toner i kinesiskt uttal. Det kom många låneord i kinesiskan när man översatte buddistiska skrifter från Sanskrit. Det gjorde de kinesiska ordförrådet ännu rikligare.
Litteratur
Buddistiska skrifters form påverkade den klassiska kinesiska prosans (唐宋古文) form mycket. Citat-form från Chan läror påverkade Neokonfucianisters skriftform (宋代理學家之語錄體裁). De fina dikterna och uttrycksfulla berättelserna i de buddistiska skrifterna inspirerade populärlitteratur som tanci (彈詞) och romaner. Tang dynastins bianwen (變文) drev fram utvecklingen av Yuan-Ming dynastiernas zaju (雜劇) och chuanqi (傳奇).
Arkitektur
Under Wei-Jin Nan-Bei dynastierna började man bygga buddistiska tempel och pagoder i Indisk stil. En del traditionella kinesiska byggnader som pailou (牌樓) och åttahörniga pagoder kom ursprungligen från Indien.
Konst
Buddistiska väggmålningar stödde kinesiska figurmålnings utveckling. Väggmålningarna i Dunhuang grottorna visar att kinesiska målare anammade målningstekniker från andra länder och uppfann en ny målningsstil på kinesisk traditionell grund. De Buddistiska statyerna upphöjde kinesisk skulpturkonst till en högre nivå.
Samhälle
Trots att Buddismen i början var en främmande religion, blev den gradvis inblandad med daoismen och Konfucianismen när den kommit till Kina. Sen enade de tre religionerna sig med varandra. Det öppnade en väg för Neokonfucianismen (宋明理學) och blev en viktig stöttepelare för kinesiska samhällets etik system. Under 2000 år har buddismens doktrin så som ”belöna det goda och bestraffa det onda” (賞善罰惡), vedergällning för synd (因果報應), utvandring av liv och död (生死輪迴) m m rotat sig djupt i folkets hjärta. De har blivit viktiga kännetecken för folkets hållning. Buddistiska ceremonier har också infiltrerat folkets liv och blivit en del av kinesiska traditioner och seder.
§Daoismen
◎Ursprung
Daoismen är en religion som uppkommit i Kina. Man kan hitta daoismens ursprung i forntidens trolldom. Under Shang-Zhou dynastierna bad man jämt gudarna om tjänster och spådde allting, särskilt när man blev sjuk. Ande- besvärjarna brukade göra så: de ropade besvärjelser när de bad; de ritade magiska figurer när de försökte driva ut spöken och djävlar, och det gör en del av daoistiska prästerna fortfarande.
Huangdis och Laozis läror (黃老之學) och metoderna för att bli odödliga (神仙方術) är också daoismens huvudsakliga innehåll. Under Dong Han dynastin lade daoistiska prästerna religionsförklaringar till Huangdis och Laozis läror och förändrade lärorna till odödliga gudars doktriner (神仙之道). Dessutom blev daoismen påverkad av Yin-Yang, Konfucianismen och Moismens mysticism (墨家學說的神秘主義).
◎Utveckling
Daoismen uppkom officiellt i slutet av Dong Han dynastin. Då framträdde Taiping Dao (太平道) och Wudoumi Dao (五斗米道). Zhang Jiao (張角) grundade Taiping Dao. Han och hans anhängare gjorde uppror under förevändning att utbreda religionen, vilket kallades Gula turbaners uppror (黃巾之亂) i Kinas historia. Wudoumi Dao grundades av Zhang Ling (張陵) som efter döden kallades Zhang Tianshi (張天師 Himmelmästaren Zhang). Sen ändrades Wudoumi Dao och kallades Tianshi Dao (天師道) och blev daoismens huvudsekt.
Under Nan-Bei dynastierna reformerade Ge Hong葛洪, Lu Xiujing陸修靜, Tao Hongjing陶弘景, Kou Qianzhi寇謙之 med flera daoismen, och daoismen blev slutligen en av Kinas ortodoxa religioner. Några kejsare vördade daoismen som nationalreligion.
Under Tang-Song dynastierna utvecklades daoismen vidare, och flera sekter bildades. Efter Yuan dynastin blev Quanzhen sekt (全真派) och Zhengyi sekt (正一派) de två huvudsekterna inom daoismen.
◎Påverkan
För att bli odödliga var daoisterna entusiastiska över pillertillverkning. Genom experimenten kände de till substansers upplösning och förvandling, och det började kemiska forskningar i Kina. Sen uppfann kineser krutet.
Daoisterna provade olika sätt att bota sjukdomar, vilket hade en enorm betydelse för den kinesiska medicins utveckling. Ge Hong och Tao Hongjing var också berömda läkare och gav stora bidrag till medicinska teorier och mediciner. Det finns starkt samband mellan Akupunktur och Qigong och traditionella kinesiska medicinska behandlingar. Daoisters träning som Taijiquan (太極拳) och Wushu (武術) är bra för kroppen.
Daoismens ”man kan bli odödlig (成仙)” och ”det finns sagoländer (仙界)” tankar inspirerade många kinesiska författare och konstnär. Det finns många kinesiska sagor och romaner som tog material från daoistiska gudarnas aktiviteter.
Flera kinesiska tradionella festivaler har något med daoismens innehåll att göra. Kinesiskt folk tror på många daoistiska gudar som Yuhuang Dadi (玉皇大帝 Jade Himmelens Kejsare ), Wangmu Niangniang (王母娘娘 Drottningmodern av den västra himmelen), Guandi (關帝 Guan Yu), Kökens gud (灶君), Gud av rikedom (財神) med flera, och de gudarna är så populära att det är omöjligt att ta bort dem från folkets liv.
§Referens
中国的宗教
http://www.zytzb.org.cn/zytzbwz/religion/
佛教歷史
http://www.ctworld.org.tw/index.htm
佛道合流
http://www2.hkedcity.net/citizen_files/ab/ae/ac9900/public_html/
buddao.htm
The History of Buddhism
http://www.acay.com.au/~silkroad/buddha/h_life.htm
中国道教史
上海人民出版社‧任继愈主编‧1991年7月第3次印刷
ISBN 7-208-00704-7/B‧110
Påbyggnadskurs i Kinesiska
Idéhistoria
§Den kinesiska folktron
Kineserna är ett mycket tolerant folk, och den kinesiska kulturen har en stor kapacitet att ta emot olika ämnen från andra kulturer. Sådan karaktär visas oerhört klart i den kinesiska folktron.
Den kinesiska folktron är på grund av det primitiva ”tro på alla andar” (泛靈信仰), och sen blandades det med Konfucianismen, buddismen och daoismen (儒、釋、道) och blev en blandad religion.
I den kinesiska folktron tror det kinesiska folket på både daoismens gudar och buddismens buddor, som är likadana för de flesta kineser. Man går i både buddistiska tempel och daoistiska tempel. I en del tempel kan man hitta både daoismens gudar och buddismens buddor på samma ställe. Det finns också Konfucius tempel.
Folktrons högtidliga handlingar är också ofta blandad med olika religioner. Exempelvis tycker kineser att begravningsceremoni skall vara gravallvarlig och familjen skall sörja den döda länge, vilket tillhör Konfucianismens tanke. Under ceremonin finns det daoistiska präster som leder jordfästningen och buddistiska munkar som sonar den döda människans synder.
Egentligen kan kineser acceptera alla religioner som passar det kinesiska samhällets struktur och värderingar. Många kineser tror på allting som visar mystisk kraft, och det kan vara ett 1000-år gammalt träd eller en trogen hund. När man reser till Japan eller Thailand och passerar ett tempel, brukar man gå in och be till någon budda eller gud där. En del buddistiska/daoistiska kineser tänder ett ljus och ber till Jesus också när de besöker en kyrka i Europa.
För flera år sen såg jag en film som handlade om kärlek mellan en taiwanesisk kille och en italien tjej. Tjejen gifte sig med killen och flyttade till Taiwan. Det var förstås inte lätt för henne att anpassa sig till ett nytt liv i Taiwan. Jag kommer ihåg en scen i slutet på filmen, som visade att flickan accepterats av familjen. När den taiwanesiska familjen bad till de buddistiska eller daoistiska gudar som stod på altaret hemma, bad flickan till Jungfru Maria som stod bredvid de kinesiska gudarna. Alla på bion tyckte att det var roligt och skrattade. Nu tycker jag också att det var otroligt fint att en traditionell kinesisk familj kunde acceptera en för dem främmande religion. Om kristna och muslimer kunde vara så storsinta som de kinesiska buddister/daoister, skulle religionskrig troligen aldrig förekomma.
§Buddismen
Buddismen är en av de tre största religionerna i världen. Buddismen började med Siddhartha Gautama (Buddha var en titel som betyder "den vaknade") i Indien för 2500 år sedan. Under kejsaren Ashokas tiden (273 f.kr – 232 f.kr) blev buddismen Indiens nationalreligion och bredde ut sig så småningom utanför Indien. När buddismen kom till Kina, påverkade buddismen och den kinesiska traditionella kulturen varandra. Buddismen absorberades av den kinesiska kulturen, och sen blev buddismen en viktig del av den kinesiska feodalkulturen.
◎Processen som Buddismen fördes till Kina
Det är inte säkert när buddismen kom till Kina. Numera tror de flesta experter att buddismen för fösta gången kom till Kina via Sidenvägen för ungefär 2000 år sen, i slutet av Xi Han dynastin eller i början av Dong Han dynastin. Det står i Sanguozhi 《三國志‧魏志‧東夷傳》注引 att ett sändebud från Da Yuezhi (大月氏, ett land i den västra regionen) dikterade en buddistisk skrift Futujing (浮屠經) för Jing Lu (景盧) år 2 f.kr (昔漢哀帝元壽元年，博士弟子景盧受大月氏使臣伊存口授《浮屠經》). Enligt Houhanshu 《後漢書‧西域傳》 år 64 (東漢永平七年) skickade Han Mingdi (漢明帝) sändebud till Xiyu (西域, den västra regionen) för att söka Buddas lära, och sändebuden tog två munkar och många buddistiska skrifter och tavlor från Da Yuezhi (大月氏) med sig tillbaka. Sen byggde Han Mingdi det första buddistiska templet, Vit Häst Tempel (白馬寺), i Kina.
När buddismen kom till Kina, trodde en del av kejsarfamiljen och adelsmän på den nya religionen på en gång. Under Dong Han dynastin trodde kejsarna dock på Huangdis och Laozis läror (黃老之學) och metoderna för att bli odödliga (神仙方術), och buddistiska lärorna ansågs också vara som tillbakadragenhet och icke-handling (清靜無為). Så de brukade lägga buddas, Laozis och andra gudars tavlor/statyer tillsammas på ett altare och be till de alla för att få långliv och lycka. På den tiden var buddismen ännu inte utbredd till folket. Buddismen i Kina utvecklades inte förrän Wei-Jin Nan-Bei dynastierna (魏晉南北朝, ungefär 300-500 talen).
◎Buddismens utveckling under Wei-Jin Nan-Bei dynastierna
Under Jin dynastins kom flera eminenta munkar bl a Fotu cheng (佛圖澄) och Kumārajīva (鳩摩羅什) från Xiyu till Kina. De höll föreläsningar, översatte buddistiska skrifter, utvecklade Buddas läror och fick förtroenden av kejsarna. Det uppstod också många framstående kinesiska munkar, t ex Daoan (道安), Huiyuan (慧遠), Faxian (法顯) med flera. Daoan var en av de första kinesiska munkarna som var hängivna buddismens utbredning. Han byggde Sangha-system (僧伽) och förenade kinesiska munkars familjenamn (alla munkar tog bort sina familjenamn och hade Shi 釋 som gemensamt familjnamn). Daoan och Huiyuan fostrade många duktiga munkar som så småningom kom att utbreda buddismen till hela Kina. Faxian åkte till Indien och tog massor buddistiska skrifter med sig tillbaka till Kina för att komplettera buddistiska läror i Kina. Dessutom blev hans fantastiska reseanteckningar oförgängliga.
Under Nan-Bei dynastierna blev buddismen ännu mer blomstrande. Då trodde de flesta kejsare på buddismen. År 520 (南朝梁武帝) kom Damo (達摩) till Kina och hade stirrat på en vägg och inte sagt någonting (meditation) i Shaolin Tempel (少林寺) i nio år och fick titeln Vägg-stirrande Brahman (壁觀婆羅門). Han var grundläggare av Chan (禪宗). Under Bei dynastin började man hugga de berömda grottorna (大同雲崗石窟、敦煌莫高窟、洛陽龍門石窟) där det fortfarande finns många otroligt vackra buddistiska målningar och statyer som tillhör de ädlaste av klassisk kinesisk konst.
◎Åtta sekter
Under Sui-Tang dynastierna (År 581 - 907) var buddismen mycket välmående. Under tiden i samband med att nya buddistiska tankar och teorier utvecklades, uppkom flera buddistiska sekter den ena efter den andra. Det finns åtta sekter (大乘八宗) som är de viktigaste. De är Chan (禪宗meditative or intuitional sect), Jingtu (淨土宗Pure-land or Sukhāvatī sect), Lv (律宗Vinaya or Discipline sect), Mi (密宗The esoteric, mantra, Shingon, or 'True word' sect, i e 真言宗), Tiantai (天台宗, i e 法華宗 Lotus, "Law-flower"), Huayan (華嚴宗Avata-saka sect), Yoga (瑜伽宗The Yogacara, Vijñānavāda, Tantric, or esoteric sect, i e 法相宗, 唯識宗), Sanlun (三論宗The three śāstra sect, i e 法性宗).
◎Påverkan
Språk
Sanskritsfonetik påverkade kinesiska fonologi mycket, när buddistiska skrifter fördes till Kina. Tack vare detta uppfanns fyra toner i kinesiskt uttal. Det kom många låneord i kinesiskan när man översatte buddistiska skrifter från Sanskrit. Det gjorde de kinesiska ordförrådet ännu rikligare.
Litteratur
Buddistiska skrifters form påverkade den klassiska kinesiska prosans (唐宋古文) form mycket. Citat-form från Chan läror påverkade Neokonfucianisters skriftform (宋代理學家之語錄體裁). De fina dikterna och uttrycksfulla berättelserna i de buddistiska skrifterna inspirerade populärlitteratur som tanci (彈詞) och romaner. Tang dynastins bianwen (變文) drev fram utvecklingen av Yuan-Ming dynastiernas zaju (雜劇) och chuanqi (傳奇).
Arkitektur
Under Wei-Jin Nan-Bei dynastierna började man bygga buddistiska tempel och pagoder i Indisk stil. En del traditionella kinesiska byggnader som pailou (牌樓) och åttahörniga pagoder kom ursprungligen från Indien.
Konst
Buddistiska väggmålningar stödde kinesiska figurmålnings utveckling. Väggmålningarna i Dunhuang grottorna visar att kinesiska målare anammade målningstekniker från andra länder och uppfann en ny målningsstil på kinesisk traditionell grund. De Buddistiska statyerna upphöjde kinesisk skulpturkonst till en högre nivå.
Samhälle
Trots att Buddismen i början var en främmande religion, blev den gradvis inblandad med daoismen och Konfucianismen när den kommit till Kina. Sen enade de tre religionerna sig med varandra. Det öppnade en väg för Neokonfucianismen (宋明理學) och blev en viktig stöttepelare för kinesiska samhällets etik system. Under 2000 år har buddismens doktrin så som ”belöna det goda och bestraffa det onda” (賞善罰惡), vedergällning för synd (因果報應), utvandring av liv och död (生死輪迴) m m rotat sig djupt i folkets hjärta. De har blivit viktiga kännetecken för folkets hållning. Buddistiska ceremonier har också infiltrerat folkets liv och blivit en del av kinesiska traditioner och seder.
§Daoismen
◎Ursprung
Daoismen är en religion som uppkommit i Kina. Man kan hitta daoismens ursprung i forntidens trolldom. Under Shang-Zhou dynastierna bad man jämt gudarna om tjänster och spådde allting, särskilt när man blev sjuk. Ande- besvärjarna brukade göra så: de ropade besvärjelser när de bad; de ritade magiska figurer när de försökte driva ut spöken och djävlar, och det gör en del av daoistiska prästerna fortfarande.
Huangdis och Laozis läror (黃老之學) och metoderna för att bli odödliga (神仙方術) är också daoismens huvudsakliga innehåll. Under Dong Han dynastin lade daoistiska prästerna religionsförklaringar till Huangdis och Laozis läror och förändrade lärorna till odödliga gudars doktriner (神仙之道). Dessutom blev daoismen påverkad av Yin-Yang, Konfucianismen och Moismens mysticism (墨家學說的神秘主義).
◎Utveckling
Daoismen uppkom officiellt i slutet av Dong Han dynastin. Då framträdde Taiping Dao (太平道) och Wudoumi Dao (五斗米道). Zhang Jiao (張角) grundade Taiping Dao. Han och hans anhängare gjorde uppror under förevändning att utbreda religionen, vilket kallades Gula turbaners uppror (黃巾之亂) i Kinas historia. Wudoumi Dao grundades av Zhang Ling (張陵) som efter döden kallades Zhang Tianshi (張天師 Himmelmästaren Zhang). Sen ändrades Wudoumi Dao och kallades Tianshi Dao (天師道) och blev daoismens huvudsekt.
Under Nan-Bei dynastierna reformerade Ge Hong葛洪, Lu Xiujing陸修靜, Tao Hongjing陶弘景, Kou Qianzhi寇謙之 med flera daoismen, och daoismen blev slutligen en av Kinas ortodoxa religioner. Några kejsare vördade daoismen som nationalreligion.
Under Tang-Song dynastierna utvecklades daoismen vidare, och flera sekter bildades. Efter Yuan dynastin blev Quanzhen sekt (全真派) och Zhengyi sekt (正一派) de två huvudsekterna inom daoismen.
◎Påverkan
För att bli odödliga var daoisterna entusiastiska över pillertillverkning. Genom experimenten kände de till substansers upplösning och förvandling, och det började kemiska forskningar i Kina. Sen uppfann kineser krutet.
Daoisterna provade olika sätt att bota sjukdomar, vilket hade en enorm betydelse för den kinesiska medicins utveckling. Ge Hong och Tao Hongjing var också berömda läkare och gav stora bidrag till medicinska teorier och mediciner. Det finns starkt samband mellan Akupunktur och Qigong och traditionella kinesiska medicinska behandlingar. Daoisters träning som Taijiquan (太極拳) och Wushu (武術) är bra för kroppen.
Daoismens ”man kan bli odödlig (成仙)” och ”det finns sagoländer (仙界)” tankar inspirerade många kinesiska författare och konstnär. Det finns många kinesiska sagor och romaner som tog material från daoistiska gudarnas aktiviteter.
Flera kinesiska tradionella festivaler har något med daoismens innehåll att göra. Kinesiskt folk tror på många daoistiska gudar som Yuhuang Dadi (玉皇大帝 Jade Himmelens Kejsare ), Wangmu Niangniang (王母娘娘 Drottningmodern av den västra himmelen), Guandi (關帝 Guan Yu), Kökens gud (灶君), Gud av rikedom (財神) med flera, och de gudarna är så populära att det är omöjligt att ta bort dem från folkets liv.
§Referens
中国的宗教
http://www.zytzb.org.cn/zytzbwz/religion/
佛教歷史
http://www.ctworld.org.tw/index.htm
佛道合流
http://www2.hkedcity.net/citizen_files/ab/ae/ac9900/public_html/
buddao.htm
The History of Buddhism
http://www.acay.com.au/~silkroad/buddha/h_life.htm
中国道教史
上海人民出版社‧任继愈主编‧1991年7月第3次印刷
ISBN 7-208-00704-7/B‧110
全站熱搜
留言列表
